Idag på simskolan visade det sig att något har hänt med min lille mossasaurus. Han som tidigare inte ville doppa huvudet annat än i badkaret hemma visade mig att han nu lärt sig simma hundsim under ytan! Så stolt han var och så stolt jag blev ♥
Under ytan är f ö också ett ställe man kan befinna sig psykiskt. Där är jag nu. Ljuden runtomkring hörs som om de vore på distans. När sorgen griper tag i en hårdare än vanligt slås luften ur en. Vårsolen tar mig tillbaka till våren 2010. Vårsolen jag stängde ute, drog ner rullgardinen för. Solvarm vårbil påminner mig om morgonen jag satte mig i bilen mot sjukhuset. Blöta vårskor påminner mig om dagen jag inte hade kraft att undvika vattenpölarna på kyrkogården, i sökandet efter en fin plats.
Kramar om och kramar om på distans och slänger ner en imaginär simpinne (en sån där som finns på badhus)till dig att grabba tag i under ytan när du behöver komma upp och andas lite.
SvaraRaderaDu skriver så fint och tårarna går inte att hålla borta, Stor Kram!
SvaraRaderaFörstår att både du och Lias var stolta, duktig han är!
Kramar tillbaka till er ♥
SvaraRadera